Den gyllene regeln vid djurbett i rabiesendemiska länder:
Om du blivit biten, riven eller slickad på sårig hud av en hund, katt, apa eller fladdermus i Asien, Afrika eller Sydamerika: Vänta aldrig på symtom! När symtom som feber, ångest eller vattuskräck (hydrofobi) uppstår finns ingen botande behandling. Postexpositionsprofylax (PEP) med vaccin och immunglobulin måste påbörjas omedelbart.
1. Varför är svenska turister särskilt utsatta?
I Sverige är hundar vaccinerade, kopplade och sedda som älskade familjemedlemmar. Det finns inga herrelösa gatuhundar med rabies. Denna trygghet leder tyvärr till vad infektionsläkare kallar "naivt djurbeteende":
Valpar på stranden
Små söta valpar i Thailand eller Indien kan redan bära på rabiesvirus i saliven utan att visa aggressivitet. Ett litet lekfullt nafs eller slick på ett skrubbsår överför smittan.
Tempelapor & Turistöar
Att mata apor vid Ubud Monkey Forest på Bali eller Monkey Beach i Thailand är en av de vanligaste orsakerna till att svenskar akut behöver rabiesvaccin efter aggressiva bett.
Fladdermöss
I Nord- och Sydamerika samt Australien kan fladdermöss överföra rabies eller lyssavirus. Deras bett är så små att de knappt märks när man sover i tält eller öppna bungalows.
Även i Europa och Sverige: Varianter av rabiesvirus finns hos fladdermöss i Europa, och 2016 påvisades antikroppar mot en sådan variant hos fladdermöss i södra Sverige (Folkhälsomyndigheten). Risken att smittas av en fladdermus i Sverige är mycket liten (1177), men smittskyddsläkarnas läkarinformation anger att den som bitits av en fladdermus i Sverige bör få postexpositionsprofylax (Smittskyddsblad 2025-03-06). Kontakta därför vården efter bett eller rivsår av fladdermus.
2. Hur fungerar rabiesviruset i kroppen?
Rabies orsakas av ett RNA-virus ur släktet Lyssavirus. Viruset överförs via infekterad saliv genom skadad hud eller slemhinna.
• Vandring längs nerverna: Till skillnad från många andra virus sprids inte rabies via blodet. Det förökar sig lokalt i muskelvävnaden och tränger sedan in i perifera perifera nerver. Därifrån vandrar viruset mycket långsamt (ca 12–24 mm per dygn) mot centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen).
• Inkubationstid: Vanligen 1 till 3 månader, men den kan variera från så kort tid som 1 vecka (vid djupa bett i ansiktet eller halsen, nära hjärnan) upp till över ett år.
• Encephalitfasen: När viruset når hjärnan uppstår akut encefalit. Patienten drabbas av extrem oro, hallucinationer, kramper vid försök att dricka vatten (hydrofobi orsakas av smärtsamma spasmer i svalgmuskulaturen) eller förlamningssymtom ("dum rabies"). Därefter inträder koma och död inom några dagar till en vecka.
3. Akut Handläggning: Postexpositionsprofylax (PEP)
Om du utsätts för misstänkt smitta utomlands ska du följa Världshälsoorganisationens (WHO) och svenska Folkhälsomyndighetens strikta protokoll:
Tvätta bettet eller rivsåret omedelbart under rinnande vatten med tvål eller diskmedel i minst 15 minuter. Rabiesvirusets hölje är fettlösligt och förstörs effektivt av tvål. Desinficera därefter med jodsprit eller 70 % alkohol om det finns tillgängligt. Sy inte såret!
Uppsök sjukhus direkt. För ovaccinerade personer består modern WHO-rekommenderad PEP av 4 doser cellodlat rabiesvaccin givna dag 0, dag 3, dag 7 och dag 14–28.
Vid allvarlig exponering (Kategori III) – bett eller klösningar genom huden, slickning på skadad hud eller slemhinna samt bett eller skrapsår av fladdermöss (Smittskyddsblad rabies, 2025-03-06) – måste humant eller ekvint rabiesimmunglobulin (HRIG/ERIG) infiltreras direkt i och runt såret för att ge omedelbara antikroppar innan kroppen själv hunnit bilda vaccinskydd. OBS! I många u-länder är tillgången på immunglobulin mycket begränsad och kräver ofta evakuering till en större stad.
4. Bör man vaccinera sig i förväg (Preexpositionsprofylax)?
Tidigare krävdes tre doser under en månad. Idag rekommenderar svenska vaccinationsmottagningar ett snabbare tvådosschema (dag 0 och dag 7) för resenärer.
Vem bör vaccinera sig före avresa?
- Små barn som ska resa till högriskområden (eftersom barn ofta inte berättar att de blivit slickade eller rivna av djur).
- Resenärer som ska backpacka, cykla eller vandra på landsbygden långt från stora sjukhus (t.ex. i Indien, Filippinerna, Nepal eller Östafrika).
- Personer som ska arbeta med djur, grottforskare (fladdermöss) eller bo utomlands en längre period.
- Den stora fördelen: Om du redan är grundvaccinerad behövs inget svårtillgängligt immunglobulin (RIG) vid ett bett, utan endast 2 påfyllnadsdoser vaccin.
Akut Vårdkedja vid Djurbett Utomlands
Vad gör du vid Djurbett Utomlands (Rabiesrisk)?
Akut tillstånd – sök sjukhus eller akutmottagning direkt
Du behöver ingen remiss och ska inte vänta på tid hos vårdcentralen. Utomlands: ring det lokala larmnumret (112 fungerar i många länder) och kontakta reseförsäkringens larmcentral. Vid frågor dygnet runt: 1177.
Första hjälpen
Självhjälp direkt: Tvätta såret mekaniskt med tvål och vatten i 15 minuter. Applicera desinfektionsmedel.
Sök akut vård direkt
Uppsök närmaste internationella sjukhus eller ackrediterad klinik samma dag. Kräv postexpositionsprofylax (PEP) med cellodlat vaccin och stelkrampsspruta.
Därefter
Om immunglobulin saknas lokalt vid djupa bett: Kontakta ditt reseförsäkringsbolags alarmcentral (SOS International / Euro-Center) för omedelbar medicinsk evakuering till regionsjukhus.
Varningstecken – ring 112 eller sök akutmottagning:
- Djupa bett i ansikte, hals eller händer från herrelös hund eller vild apa (mycket kort inkubationstid — sök sjukhus akut!).
- Djuret uppvisade onormalt beteende, dreglade kraftigt, var oprovocerat aggressivt eller dog inom några dagar.
- Att återvända till Sverige utan att ha fullföljt vaccindoserna (kontakta infektionsklinik i Sverige omedelbart vid landning).
Källor
- Folkhälsomyndigheten: Rabies – fladdermusrabies i Europa och Sverige.
- 1177: Rabies (uppdaterad 2025-06-02) – vad du gör vid misstänkt smitta.
- Smittskyddsläkarföreningen: Smittskyddsblad rabies, läkarinformation (2025-03-06) – exponeringskategorier och profylax.
Allmän information. Din vårdgivare kan förklara vad uppgifterna betyder i just din situation.
Om texterna
sjukdom.eu drivs av MultiMathic i Sverige AB (org.nr 556639-9373). Medicinskt ansvarig är Nils Rönnbäck, leg. läkare, specialist i allmänmedicin, företagshälsovård och palliativ medicin. Texterna tas fram med stöd av AI och redaktion. Nils ansvarar för innehållet och granskar texterna; när granskningen av en text är klar visas datum här.
Hittar du ett fel? Kontakta partner@vard.biz.
Granskning av den här texten: pågår